101020

Idag klev vi upp tidigt i vanlig ordning för att bege oss till Mumias sugarplantation. Där gick vi en rundvandring på fabriken och fick se hur arbetsmiljön är där. Vi fick då till oss att man har ett omfattande arbete vad gäller HIV/AIDS, att kvinnor får uppehåll ifrån jobbet för att amma sina barn och att man har ett systematiskt arbetsmiljöarbete. Dessutom fick vi veta att män och kvinnor har lika lön för lika arbete. Dessvärre är det så att männen kan få de jobb som är bättre betalda i större utsträckning än kvinnorna. Plus att männen kan arbeta mer övertid än kvinnor, då de måste vara hemma och ta hand om hushåll och barn istället.

Därefter begav vi oss, tre timmar försenade, till Soya sugarplantation. Där mottogs vi av en fylld lokal av medlemmar från det fackförbund som organiserar dessa arbetare. De berättade dels om det arbete man bedriver vad gäller att få in fler kvinnliga ledare i fackföreningen, dels det arbete som man påbörjat för att öka medlemmarnas kunskaper om fackföreningen och värdet av att vara medlem i ett fackförbund. Det sistnämnda har man gjort i form av en studiecirkel, som resulterat i att man kunnat värva många nya medlemmar (och utav dem många kvinnor).

Klockan hann bli 18.30 innan vi kom iväg därifrån. Vad vi inte visste var att denna resa tillbaka till hotellet skulle bli en helvetesfärd. Vi hade 21 mil som låg framför oss, innan vi kunde pusta ut. Tilläggas bör, att när det blir mörkt i Afrika, så blir det väldigt mörkt. Kolsvart! Vi hann uppleva både regn, åska och att vara nära att välta med vår minibuss.

Nu ska vi sova!

God Natt & Sov Gott!

/ Kenyagruppen gm.

Nicklas Gustafsson