Pessimistisk Optimist

Hur som hälst så varierar mina tankar kring resan fram och tillbaka. Det skiftar mellan...

1.
Det är för bra för att vara sant... Att få denna möjlighet att komma ett land bakom kulisserna och samtidigt bidra till något bra, uppleva ett häftigt land och förhoppningsvis komma hem lite brun och inte som en kräfta, som försöker leka orm genom att ömsa skinn är något som för mig inte känns som vardag. Vi kommer aldrig komma iväg. Det kommer komma en ny naturkatastrof eller så kommer flygbolagen att strejka.. eller på grund av tragisk seger för högern i valet i september kommer resan att ställas in på grund av besparingar... eller för att hindra oss som kämpar för rättvisan att visa hur viktigt facket är.

2.
Klart vi kommer iväg... jag kanske borde börja packa resväskan nu? Varför skulle vi inte komma iväg... och om det nu skulle komma en naturkatastof så kommer den bärgis precis när vi är där nere ...vilket skulle betyda en liten extra spänningshöjare på resan (me like) ... och kanske som det blev för indien gruppen...några dagar extra i ett häftigt land...

Hur som hälst hoppas jag..men tror inte att vi kommer iväg... för det skulle bara vara för bra..